För mig känns det som att jag hinner ingenting nu för tiden. Fast en liten uppdatering om vad som hänt de senaste dagarna kommer här.Tända ljus känns intimt förknippat med vintern och således även julen. Strax innan den stora dagen J knåpade jag ihop ett gäng tändsticksaskar som jag delade ut till några gulliga personer runt om i landet. Ett gäng hemlagade godisar följde med de askar som fröknarna på förskolan fick.
Paketinslagning upp över öronen. Självklart utförs den nattetid precis dagarna innan den stora dagen J. Som en personifierad tjurskalle i skepnaden av en zombie stod jag där och fnulade ihop paket med lite extra piff. Två av resultaten syns här intill.Det här året råkade han hitta någon oinslagen klapp. Med stora ögon och ett brett leende påtalade han sin upptäckt. Morsan konstaterar att det stämmer samtidigt som hon säger åt han att lägga tillbaka där han hittade. Å tänka sig - det gjorde han. På den stora dagen J fälldes sedan en guldkommentar. "Kolla. De ä samma lika. Den hära få ja leka mä." Att han sedan inte hittade igen den andra är en helt annan historia...
Att han fick presenter eller klappar har framgått. Men hur blev det med det är besöket av tomten? Vår tomte var ju utomlands och jobbade i år så frågan var hur det hela skulle ordnas. Det
fanns en överhängande risk att tomten var sjuk i år eller att tomten - enligt årets upplaga av julkalendern - var död. Samtidigt klingade Karl-Bertils ord i min skalle. "Att ljuga på julafton? Nej, rakryggat yppa sanningen." ... eller alternativt - likt Pettson - trolla fram en tomte.Min vana trogen ordnade jag såklart fram en tomte med cirkus tre timmars framförhållning. Mitt i "Kan du vissla Johanna" bankade det på fönstret - utanför stod en krokig gråklädd tomte med käpp . Med sig hade han några paket och härifrån fick han en stor bamsekram samt en skål med något gott.
