Freestyle Zone

Via pyssel har jag numera en adept plus två extra som vill veta mer om freestyling. Hur går du tillväga? Hur tänker du? Hur kommer jag utanför ramarna? Osv. Jag har länge ställt mig frågan om och isåfall hur det går att förmedla ett freestylat tankesätt. Hur får du människor att släppa taget? Hur får du människor att lyssna på sig själva? Jag tycker att det är spännande att se om det går att genomföra. Rimligen borde det gå tycker jag. :)

Sent igår kväll knåpade jag ihop en text tillsammans med den första utmaningen. Efter en del klurande kom jag fram till att den första utmaningen blir att scrappa efter något - en skiss. Jag tog en skiss som jag ritade i augusti 2007, skalade av alla mina egna små detaljer och ritade upp den i såväl 12*12 som A4. Till detta la jag till två "förhållningsregler" som för mig är signifikanta för freestyling.

Tanken är att vi alla (jag och dessa tre personer) genomför utmaningarna. Sedan tar vi de färdiga reslutaten och resonerar kring hur vi tänkte och inte tänkte. Det handlar inte om att jämföra vad vi åstadkommer utan det handlar mer om att försöka luska vad som ligger bakom varje alster i fråga om tex tankar och idéer. Potentialer känns som ett centralt ord i sammanhanget. Att utifrån en given spelplan hitta reda på hur du sätter din personliga prägel på det du skapar. Scrapping är ingen lagsport. Inom scrappingen tilllåts vi vara individer. Individer som är solidariska och delar med sig av vad vi erfarit, sett, hört, läst, smakat, luktat och känt. Dessa känslor och upplevelser fångas i form av ett collage som i sin tur kan lämnas öppet för betraktan. Kanske kan det även tolkas till en egen tappning baserat på mottagarens egna referensramar. Spännande värre alltså.

Jag ser fram emot att få se och uppleva härliga subjektiva tolkningar i form av riktiga gränssprängare. Hoppas jag inte la in något stort krav på någon nu... gör exakt så som du känner för och vill... för stunden. För det kan aldrig bli något annat än bra. Åsså: Lycka till!

Tillägg: Jag har valt att inte offentliggöra texterna och informationen av den enkla anledningen att vi ska få arbeta i lugn och ro. Men... om intresse finns (kommentera gärna detta inlägg). Tja... då kan jag säkerligen dela med mig av det hela och mer därtill framöver. För jag kan villigt erkänna att det är riktigt roligt att bygga utmaningar för att kittla de där fria tolkningarna som är mer eller mindre unika beroende på vems händer som skapat. Se bara på vilka härligt kreativa tolkningar jag fick in under bloggpartyt. Kan du annat än gilla dem? Åsså... att dela med mig av mina erfarenheter och tankar... det är underbart att kunna få göra det. Att någon vill lyssna, läsa eller se. Inte så att jag vill att någon ska göra så som jag gör, säger eller tycker. Utan för att människor ska göra exakt så som de själva vill och känner för. Frihet! Det är min drog!